Vad kostar då bygget? Det beror på vad man menar!
Entreprenadkostnad, byggkostnad och projektkostnad, är kostnadsbegrepp med olika innehåll.
Projektering, kontroll och besiktning, myndighetskostnader, anslutningsavgifter, byggadministration, byggkreditivkostnader, tomtkostnad och markplanering, inredning och inte minst moms, är kostnader som måste få sin plats i totalkostnadskakylen.

Ombyggnader och tillbyggnader riskerar ofta att bli dyrare än man tänkt sig. Det kan vara svårt att driva sådana projekt rationellt och ofta berörs kostsamma installationer, vilket orsakar följdkostnader.
Görs radikalt omfattande ombyggnader, kan slutkostnaden bli minst lika hög som motsvarande nybyggnad. Varsamhet och minimering av åtgärder, är därför en klok väg att gå.

Vilka byggnadsmaterial skall man välja?
Byggmaterial och byggmetoder som använts under lång tid, utan problem, är säkra kort. Byggmaterial som tillverkas av flera oberoende tillverkare och kan repareras och underhållas, underlättar framtida åtgärder.
Exempel på sådana material är trä, tegel, betong, stål, glas, aluminium, lättbetong, puts, natursten, plåt, vanliga isolermaterial, papp samt skivor av trä, gips och cement samt keramiska material uppfyller sådana krav. Material med egenskaper för invändigt bruk är t.ex puts, linoleum, samt trä i olika kombinationer.

Välj material som är vackra i sig och undvik material som imiterar andra material! Sträva efter ärlighet i såväl material som upplevelser! Det håller i längden!

Vid val av målningsmaterial för t.ex. utvändig målning, krävs särskilda överväganden.

Ekologi och miljö
Konceptet för miljövänligt byggande måste innefatta effektiva planlösningar och därmed ytsnålhet och lägre investerings- och driftskostnader. Men också en lång livslängd - utan omfattande reparations eller om-byggnadsbehov. Allt utan att ge avkall på arkitektonisk kvalitet i såväl helhet som detalj.
Enkelhet vad gäller såväl material, byggteknik som installationer, är en gott riktmärke.

Installationer
El-, VVS -och ventilationsinstallationer anses behöva förnyas helt eller delvis efter 30 - 40 år, medan en kvalitetsbyggnad kan ha en livslängd på långt mer än 100 år! Ett tänkvärt faktum!
Installationernas utbytbarhet är idag klokt nog ett myndighetskrav. Om man betänker att installationernas kostnader utgör en oväntat stor del av byggkostnaderna, inses betydelsen av medvetenhet vad gäller såväl anläggnings- som driftskostnader.
Särskilt gäller detta för tekniskt avancerade byggnader som t.ex. sjukhus.

Fukt och mögel
Byggbranschens gissel! Vatten och fukt är husets värsta fiende. Hur göra? Det finns många förslag!

-Ökad kompetens i projektering och byggande.
-Fuktskyddad materialhantering på byggplatsen.
-Kontroll av utförandet efter fuktchecklista.
-Regnskydd under byggtiden.
-I tidplanen fastlagda perioder för uttorkning.
-Längre garantitid.

Till syverne och sist är det också beställarens ansvar att vid upphandlingen inte orimligt pressa byggtiderna, utan att tillräckliga perioder för uttorkning, finns reglerade i tidsplanen.

Flexibilitet
Är ett samlingsbegrepp för generalitet, adaptivitet och elasticitet.
Generalitet innebär att byggnadens rum ges sådana mått och egenskaper att de är allmängiltigt användbara för olika ändamål.
Adaptiviteten innebär att byggnadens rum kan ändras efter nya behov, genom t.ex. lätt flyttbara väggar. Elasticitet gör att byggnadens storlek kan förändras genom utbyggnad, påbyggnad eller uppdelning.

Olika byggnader behöver ges olika grader av flexibilitet. Byggnader som inrymmer starkt föränderliga verksamheter som t.ex.industri- eller sjukvårdsbyggnader - kan behöva utformas för hög flexibilitet, medan t.ex. för bostäder, kan generalitet vara tillräckligt.

En byggnad som är flexibel, har rimligen ett större värde, då omdisponeringar kan ske lättare och genom att byggnaden därmed kan få en längre livslängd.
Särskilt viktigt för flexibiliteten, är placeringen av byggnadens entréer, trapphus och teknikutrymmen.

Tillbaka

Satsa på god arkitektur och kvalitet!

• God arkitektur är ofta utvecklande och nyskapande samt bärare av kreativa värderingar för att lösa människors behov och samtidigt tillgodose kraven på en god miljö.
• God arkitektur kan vara inspirerande och utvecklande för en byggnads verksamhet och för de som vistas där.
• Vackra byggnader med personlighet, karaktär, kvalitet och trivselvärden, uppskattas alltid, och kan långsiktigt bli en god investering för sina ägare.
• God arkitektur är sällan nostalgiskt tillbakablickande utan har ett sunt och varierat förhållningssätt till sin samtid. Dock är äldre byggnadskultur ofta en rik källa till kunskap och eftertanke.
• God arkitektur ger en stämningsfull, upplevelserik och komfortabelt ombonad miljö, har en god kontakt mellan ute och inne och tillvaratar dagsljuset.
• God arkitektur balanserar ljus och skugga, rumssamband och material till en harmonisk helhet.
• God arkitektur tar hänsyn till omgivande natur och miljö, väder och vind, på ett hänsynsfullt och harmoniskt sätt.
• God arkitektur utnyttjar säker byggteknik, byggs med omsorg och med bra byggnadsmaterial, som åldras på ett vackert sätt.

Den goda bostaden
Bostaden står människorna nära och skall svara mot människors behov av skönhet, lustfylld sinnlighet, stämningar och trygghet. Men den måste även tillgodose en lång rad av praktiskt - funktionella aspekter på vad som är goda bostadskvaliteter.
Den goda bostaden ligger ofta i det goda bostadsområdet. Där bostaden ingår i ett harmoniskt varierat socialt sammanhang - kanske med "småstaden" som idé! Där det i bostadens närhet är integrerat andra bostadstyper och funktioner, som t.ex. småverksamheter, butiker och servicefunktioner. Där byggnaderna är olika och har en mänsklig skala. Där kanske "gatan" och åtskillnaden mellan det offentliga och det privata / halvprivata har utvecklats och människor finner naturliga mötespunkter, kan ses och blir sedda.

Första intrycket för boende och besökare bör vara en vänligt öppen och välkomnande miljö. Motsatsen är trista garage och parkeringsanläggningar, vilka ofta blir en följd om kravet på fullständig bilfrihet i närmiljön, drivs onödigt långt.

Vad skall man tänka på när man börjar ett husprojekt?
Mycket!----- Framförallt gäller det att börja i rätt ände! Först måste man ha ett synsätt, en vision om vilka behov man skall tillgodose och vilka kvaliteter man skall eftersträva. Sedan en förteckning, som anger vilka rum man behöver, dess storlek, egenskaper och samband.
Tomt och övriga förutsättningar måste även analyseras noga. I detta första skede, är en erfaren arkitekt en verkligt god hjälp. Den första skissen kan sedan kanske bli "rätt" från början.

Vad kostar bygget?
Kostnaderna beror till stor del på en byggnads storlek. Bygg därför inte större än vad man anser sig behöva! Men byggande måste också planeras noga - alla viktiga frågor skall vara lösta innan bygget sätts igång.
Material och byggkomponenter måste finnas på plats i rätt tid. Arbetet på byggplatsen måste kunna löpa rationellt utan störningar.

Genom att "rita som man bygger" under projekteringen, skapas förutsättningar för rationellt - och billigare byggande. Särskilda resurser kan också engageras för kostnadsstyrning under projekteringen - så att uppgjorda kostnadsramar inte överskrids, eller att prioriteringar kan göras på rätt sätt.

Ritningar och beskrivningar utgör arkitektens anbudsunderlag som byggentreprenörerna lämnar pris på. Genom att vara tydlig och ange vad som skall ingå i anbuden, skapas förutsättningar för rättvis konkurrens och ett pris som håller. Motsvarande hantering krävs även för installationer och utvändig markplanering.